"Är man ute och cyklar 6 timmar om dagen spelar det ju inte precis någon roll om fötterna blir blöta efter en halvtimme eller en timme". Med de orden avrundade jag dagens etapp på de tretton långa milen från Örnsköldsvik till Härnösand. Jag syftade på mina damasker som inte visade sig vara så vattentäta som jag hade hoppats. Nu ligger de nedtryckta i sopkorgen här i rummet och får inte följa med imorgon. Det var hur som helst inte bara mina fötter som blev lite fuktiga idag. Iförda kompletta regnställ satte vi av från Örnsköldsvik i morse och började trampa i regnet. Vi var beredda på att det skulle bli en av de tuffare etapperna men när vi ganska tidigt blev tvungna att hoppa av och leda cyklarna uppför ett av alla höga kusten-berg trodde vi knappt att dagen skulle ta slut. Vi var plaskblöta utanpå kläderna på grund av allt regn och minst lika blöta innanför. Det kändes typ som att någon hade hällt en spann med svett ner i nacken på oss. Plaskblöta. Plaaaskblöta verkligen. Tillråga på allt var det en äcklig grusväg och den hade blivit ordentligt geggig. (Nu kom precis Simon in i rummet och skrek "Åh fyyfan vad äckligt här luktar" och syftade så klart på alla funktionsplagg som hänger lite här och var i rummet.)
På något sätt tog dagen i alla fall slut och nu är vi i Härnösand. Idag har vi stigit totalt 2000 meter vilket nästan är en dubblering av tidigare rekord. Nedförsbackarna har ofta också varit för branta för att vi ska kunna dra nytta av dem fullt ut. Riktig strapats idag men det är bara i tre dagar till som det krävs att vi biter ihop. Sen ska vi lalla hela vägen ner från Norrtälje.
Inga bilder idag, även kameran fick så klart sig en kyss av allt vatten så nu ligger den på tork här bredvid.
Nä, nu säger mina skyttegravsfötter godnatt. Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar